låt er inte suddas ut

Här hade jag tänkt skriva ett långt inlägg om relationer och hur trött jag är på sådana just nu. Men efter den här dagen kan jag inte göra annat än att sätta mig i soffan, ta några djupa andetag på samma gång som jag avnjuter en öl, för att sedan gå och lägga mig. Det har varit en tung dag på många olika sätt, så relationsinlägget får vänta tills imorgon. Men jag tänkte ändå spela en låt för er, en låt som är så himla talande när det gäller mitt liv just nu. För en gångs skull ska jag inte suddas ut, utan det är nu jag ska börja skapa mig själv som jag själv vill ha mig, och inte som någon annan vill att jag ska vara. Jag har låtit andra skapa mig i allt för lång tid, så nu är det banne mig färdigt med det.

Jag vill inte suddas ut
För kärleks skull
Även om den som suddar är alldeles kärleksfull
Näe jag vill inte suddas ut
För kärleks skull
Även om den som suddar är alldeles kärleksfull
Du ser mig som en tavla
som andra kluddat på
Du vill sudda allting bort
och fylla på med egna tecken
skriva dit låt stå
Näe jag vill inte suddas ut för kärleks skull
Även om den som suddar är öm och kärleksfull