Produktiviteten ökar när en är arg, tydligen...

Jag har flera inlägg på gång, som bara ligger och bubblar och mojsar sig i min utomordentliga hjärna i väntan på att få plitas ner på papper (okej på skärmen då, men det låter mer proffsigt att använda papper). Jag ser fortfarande inlägget jag skrev om igår spridas som en löpeld på Facebook och det gör mig oerhört arg, folk måste ju (ursäkta min franska) vara helt dumma i huvudet om en inte kan ställa sig kritisk till sådan där smörja. Nåväl. Det gör mig arg och när jag är arg producerar jag texter bättre, tydligen.

Min syster tipsade om den här filmtrailern igår, och jag tittade på den när jag kom ur skolan och blev så PEPP! Hoppas hoppas den serien blir verklighet, för i alla fall jag tycker att jag fått nog av serier och filmer som handlar om hårdbarkade män som gör grabbiga saker och tjejerna får bara vara med på ett hörn. Att den är svensk och har flera bra skådespelare med gör ju inte saken sämre, så in och sprid sprid sprid!

Nu ska jag dricka sju koppar kaffe, göra skoluppgifter och sedan börja skriva på fler texter till le blog, för nu är jag mer ön vanligt bitter på omvärlden... Ha en bra dag!

The young ones

Jag har länge gått och slitit mitt hår över namnet på en serie som jag och min far brukade titta på för sådär en 12 (?) år sedan. Jag visste att den var brittisk, från tidigt 80-tal och innehöll en karaktär som jag använde som förebild när jag gjorde mina egna kläder och fixade min frisyr under tiden som punkare. Nu för tiden finns ju google, och jag skrev in frasen : british tv-show with guy with stars in his forehead. Och redan första träffen kom namnet fram, The Young Ones. Eftersom Smokey är ute på sina egna äventyr ikväll, tar jag tillfället i akt och vilar ögonen på denna briljanta skapelse till tv-serie, och för att se på killen som var min egentliga första punk-idol.... Brittisk sitcom i ett nötskal, tillsammans med chips och några öl, så hade man lördagskvällen räddad!

I brist på annat..

Eftersom det är vår och allt det där så ville jag förändra bloggen lite. Och jag blir lika frustrerad varje gång. Men det får vara så här nu en stund tills jag får ny motivation, det blev ju hur som helst lite annorlunda. Bakgrunden ska jag nog byta ut i något skede, kan tänka den är lite jobbig och distraherande om man ska försöka läsa, men lite tuff är den ju nog... 

Och så ett musiktips så här på onsdag kväll: Vånna Inget, svenskt punkband med en sångare som påminner mig om Thåström under sin storhetstid, bara att hon gör det så mycket bättre...

Och nu ser jag till min glädje att man kan se Historieätarna med underbara Lotta Lundgren på Youtube. Som många andra redan säkert visste. Men jag tycker det tåls att sägas, eftersom det är typ bästa programmet som någonsin gjorts. Och mycket beror på programledarna...