det är ganska konstigt egentligen...

Som jag tidigare nämnt så inledde jag min zumba-karrär förra veckan. Igår var det igen dags för ett pass, och det var tungt som f-n. Eftersom jag är en person som har en tendens att överanalysera saker rätt ofta slog en tanke mig under timmens gång när jag fick en bild av hur konstigt fenomen detta är egentligen. Det här med att människor samlas och gör konstiga rörelser och följer en ledares minsta vink. Som en flock med människor med dålig självkänsla som vill bli lite mer fasta i hullet genom att dansa på ett roligt sätt. Tänk vilken makt dansledaren, aerobicinstruktören, eller den personliga tränaren har, som människor sätter sin fulla tillit till att den personen ska hjälpa mig att bli mer nöjd med mig själv. Var gick det fel i vår livsstil som gjorde att vi måste lägga ner så extremt mycket tid på att gå ner i vikt och vara vältränade, äta rätt mat och helst inte äta sådant som är gott. När blev vi ett stillasittande folk som lät vår kropp utvecklas på ett sådant sätt att den knappt klarar av hårt arbete, och får den arbeta hårt är det med hjälp av maskiner och målet är att bli snygg. Målet är inte som förut att ha mat på bordet och få livet runt om kring att fungera så bra som möjligt ( som det också är i dag, dock i andra delar av världen där man jobbar för att ha något att äta). Jag märker själv nu efter att jag börjat skolan där det är mycket stillasittande och stirrande in i en datorskärm, att när jag återvänder till jobbet som är ganska fysiskt krävande för hela kroppen inte alls är i samma fysiska kondition som innan jag började studera. Tänk vilka mängder pengar människor tjänar, de som marknadsför diet efter diet, träningsform efter träningsform, och vi i västvärlden ägnar en stor del av våra liv att "hållas i form" eftersom vi vet att man dör i förtid om vi är för feta och äter ohälsosamt. Maten är ju en helt annan historia. Man kan ju tänka sig att allt är en stor konspiration mellan producenterna av billig fet och framför allt ohälsosam mat, och producenterna av olika "hälsosamma" viktminskningspreparat. Det är billigt och går framför allt snabbt att gå in till närmaste hamburgerrestaurang och ta sig en måltid innehållandes socker och mättat fett, sedan överöses man med bantningsprogram på tv och helt plötsligt kommer man på att man ska börja banta och prövar allt från Atkins till Lchf. "Förr i tiden" odlade man sin egen mat och man visste vad man fick i sig; rena och oförädlade produkter.
Nu ska ni inte uppfatta det som att jag har något emot de som tränar och tar hand om sig själva, absolut inte, detta är bara funderingar över själva fenomenet och vad det är som har gjort att det har blivit som det blivit. Jag är själv likadan, jag har inget behov att ha muskler som syns eller vara extremt smal eller vältränad, men jag vill må bra och framför allt vara nöjd med mig själv, och jag känner ju själv att ju mera jag rör på mig desto bättre mår jag. Och så ska det ju vara, jag tycker inte om den stillasittande värld som vi har idag, där allt gammalt hederligt kroppsarbete ersätts med mekaniserade och mera effektiva alternativ. Jag har sagt det förr och jag säger det igen, det är bara en tidsfråga innan robotar ersätter en stor del av den mänskliga arbetskraften, eftersom robotar inte slits ut på samma sätt som en människokropp gör och är kanske 10 gånger snabbare när den producerar. Hm, litet sidospår i slutet, men det tål att tänkas på!

Kolla in personen i mitten, så här känner jag mig när jag dansar zumba. Men jag försöker ju mitt bästa i alla fall... :)

Ska snart sticka iväg till skolan för sista skoldagen på jag vet inte hur länge. Idag ska vi titta på film; Catastroika: Privatisation goes public, heter den visst. Verkar helt intressant, tror min syster kanske också skulle finna den intressant, om hon vill ta en paus från letandet av fula skor, vill säga ;)

Jag har också en annan "juttu" som det heter så fint på finska, som jag skulle vilja utveckla mina tankar om lite mera, nämligen varför vi vitingar inte finner något större behov av att vilja hjälpa u-länder ur den kris de befinner sig i. Det är ju lite konstigt att tänka vilka mängder pengar som cirkulerar i vår värld, och hur lite egentligen som krävs för att få upp drabbade länder på fötter igen. Men det har jag inte tid att skriva om nu, eftersom det brukar bli långa utläggningar. Nu ska jag lägga lite färg på ögonfransen och leta mig mot sköölan...