mexikaner

Idag hade vi tre timmar metodiklektion i skolan. Det var ganska långa tråkiga tre timmar, helt intressant ämne, men sättet det lades fram på var kanske inte så spännande. Hur som helst så tror jag att det är en ganska naturlig reaktion att börja klottra saker på närmsta papper när man tycker att saker inte är så intressanta, eller bara är tvungen att göra någonting för att hålla ögonen öppna. Jag vet inte varför, men jag började rita en kaktus, för jag tänkte att det är något som jag antagligen aldrig förut ritat i hela mitt liv. Så jag ritade en kaktus, och den blev rätt bra. Så när jag satt där och tittade på kaktusen började jag tänka på öknen, öknen är tråkig, lika tråkig som den här föreläsningen, men kaktusen behöver sällskap. Vad ritar man då? Jo två mexikaner med sombreros och mönstrade ponchos. Det hade jag heller aldrig ritat förut, och jag blev riktigt nöjd över resultatet. Tänk vad lite tristess kan göra för ens fantasi. Skulle jag inte ha scannern så långt borta skulle jag visa er bilden, men kanske en annan dag, som jag säger med alla andra foton jag lovar er...

Och by the way, en liten fin peppgrej jag hittade som jag sänder ut åt alla morsor. Vi är väl sist och slutligen ganska coola ändå...