Miss-tävling? For real?

Det händer mycket saker som gör mig ganska upprörd nu för tiden, men en av de värre sakerna är nog att det ska ordnas en skönhetstävling för att få fram någon som kan göra representationsjobb för staden Vasa. Trodde jag skulle sätta kaffet i halsen när jag hörde nyheten på radio och trodde först det var ett skämt. Kan man mena allvar genom att ordna en Miss Vaasa-tävling år 2013? Var har de som kom på den här idén varit de senaste 20 åren? Jag trodde verkligen att människor är så pass medvetna om hur samhället ser ut i dag med unga kvinnor som svälter sig själva till döds, 7-åringar som sminkar sig för att gå till skolan, den otroliga vikt- och utseendefixering som snurrar runt i alla sociala medier och som vi matas med varje dag, vikten av att vara snygg annars är du inget värd. Är det då logiskt att ordna en tävling där utseendet är viktigast, även om arrangörerna påstår att personligheten väger tyngst, vilket jag anser är bullshit. För att få vara med i tävlingen måste man vara minst 167 cm lång, så där rök ju min chans, trots att jag har en sprudlande personlighet och önskar fred i världen mer än något annat. Det jag också fann väldans ironiskt var att arrangörerna i radiointervjun först påpekade att det viktigaste är att vinnaren ska ha en trevlig personlighet, kunna delta i evenemang som representant för Vasa stad, vara utåtriktad och så är det ju positivt om hon har ett fördelaktigt utseende. I nästa stund när reportern igen frågade om egenskaperna vinnaren ska ha då var det första som nämndes att hon ska vara vacker, och sedan kom det där med personlighet osv. Detta inslag sändes samma dag som det rapporterades att 6 % av kvinnorna i Finland lider av någon typ av ätstörning. Bra tajming Vasa, jävligt bra tajming. Är det inte på grund av sådan här skit som kvinnor (och män) får ätstörningar idag? För att vi hela tiden hör att vi inte duger som vi är? -Nej lilla vän, du är för kort och råkar ha både höfter och bröst, så du är nog ingen bra representant för att visa upp vår vackra stad. Till råga på allt ska vinnaren utses på BYGGMÄSSAN och vad har de för baktanke med det? Tyvärr kommer väl också majoriteten av de som besöker byggmässan även i år vara män, och vem är mer intresserade av att se på vackra kvinnor än just män? Just nu skäms jag över att bo i Österbotten, det började med den huvudlösa diskussionen om Jeppis-Pride (vilket jag tycker är en utomordentlig idé och jag kommer absolut att delta om det ordnas) och folk undrade vad som händer med barnen som tvingas se på ett färgglatt festivaltåg med människor som är glada och står upp för en viktig sak. De blir säkert homosexuella hela bunten, killarna börjar lyssna på abba, klä sig i strass och fjäderboa, tjejerna klipper kort hår och tar på sig kamouflagebyxor och flanellskjorta (förstå ironin här, gott folk!) Jag kan ställa samma fråga här, vad händer med barnen som står bredvid föräldrarna på byggmässan och ser på när kvinnor bedöms efter sina utseenden och snyggast vinner? Ja, dottern kan få uppfattningen att om man inte är snygg är man ingenting och slutar äta, och sonen lär sig att kvinnor är objekt som ska bedömas enligt det yttre. Nu slår det mig att vi skulle lika bra kunna bo i den Amerikanska delstaten Alabama, eftersom värderingarna som finns här är ganska lika där; allt utom heterosexualitet är en styggelse och synd, kvinnan ska bedömas efter sitt utseende och flickorna ska redan i unga år lära sig att ingen man vill ha henne om hon inte äger en krona från en skönhetstävling. KKK har inte synts till ännu, men inte skulle det förvåna mig om de också skulle dyka upp och bränna ett kors eller två. Vi går verkligen bakåt i tiden och jag kan inte för mitt liv förstå hur det kan vara så svårt att vara lite mer openminded och framför allt våga sätta ner foten och säga nej när sådana här spektakel som Miss Vaasa förs på tal. Det finns många andra sätt att få fram en ambassadör för Vasa stad, det behöver inte ske med en förlegad metod som jag innerligt önskade aldrig skulle behöva se dagens ljus igen. Tur man är korsholmare, så behöver man inte skämmas lika mycket som jag hoppas Vasas invånare gör.