lördagslugnet

Sitter och zappar mellan UMK och svenska melodifestivalen. Måste säga att Elina Orkonevas bidrag i finska umk är ganska... bra... Lite lam kanske, men bra röst och härlig utstrålning, snygg klänning och tycker låten är ganska trallvänlig. Men det räcker väl inte hela vägen kan jag tänka. Den kvinnliga domaren har tydligen satt en uppstoppad fågel på huvudet kvällen till ära. Ser ut som en utrotningshotad art, undrar vad finska naturgardet säger om det, böter och fängelse i tio år kanske. Och Apulanta-sångaren ser ut som Willy Wonka. Suck.
Byter kanal till svt1 och ser swedish house wives. Jag dör inombords. Nu tappade jag verkligen sista hoppet om mänskligheten. Kommer att behöva terapi och stark medicinering för att bli den människa jag en gång var efter denna tv-kväll. Tur att TV6 finns, där visas det aldrig annat än Family Guy och där vet man vad man har att vänta utan otrevliga överraskningar.

Det var inte kvällens tv-utbud jag tänkte diskutera denna kväll (Härreguud vad Lucy was driving låter för jääävligt). Jag läser ganska ofta Sandra Beijers blogg niotillfem och brukar våndas över hennes utåt sett härliga liv. Det är en snygg blogg och hon skriver bra om bra saker. Snygga bilder och en bekantskapskrets som får en själv att gråta blod och känna sig ensammast på jorden. De har ofta fester uppe på hustak i New York, äter middagar på fina restauranger, har temafester, gör mat tillsammans och verkar ha en otrolig gemenskap tillsammans. Men det var det här med temafesterna jag tänkte ta upp. Varför ordnar folk inte mera fester? Inte sådana fester där man super tills man spyr i någons skor eller slocknar innan klockan slagit 20.00. Utan en rolig, relativt städad fest där man får umgås med goda vänner under ordnade omständigheter. En fest eller middag med t.ex hatt-tema, ett speciellt land, tidsepok, musikgenre, film, white trash (min personliga favorit). Det är ju bara fantasin som sätter gränserna. Beror det på att folk inte orkar engagera sig? Eller är det bara för att det inte hör till vår "kultur" att ordna speciella fester, utan alla ska sitta i soffan och titta på youtube-klipp tills man blir passligt full för att åka på krogen eller slockna på soffan? Jag skulle gärna ordna fester, men när man för idén på tal får man ofta negativ respons och kommentarer i stil med "vem skulle orka engagera sig i det, leta efter något kul att ha på huvudet eller klä ut sig? Näe..." Jag och min ziz var grymma partyfixare när vi var yngre, har många fina minnen av fester som spårat ur och ideér som i efterhand kanske inte var så genomtänkta. Men vi hade fest i alla fall, och folk har haft kul på våra fester. Är det för att folk är så bekväma med det vanliga och inte vill step outside the box? Skulle jag ha ett ordentligt hus skulle jag lätt ordna kalas och fester för mina vänner. Kanske man skulle sadla om och bli partyplanner. Vet inte om Österbotten är rätta forumet för det, men vem vet, kanske folk skulle uppskatta temafester här också. Nu när vi ska bli lite mer europeiska och börja sälja starköl i matbutiken.

Och så måste jag än en gång säga att fy faan vad jag längtar efter sommaren!! Hatar vintern, mörkret och kylan. blä blä blä. Vill ta fram Red Ruby också, saknar henne, stackarn står där ensam och övergiven i mormors garage. Tur att Lillan var in och pratade med henne idag, så kanske hon orkar någon månad till...

Och så en braig låt på det...

Och ett jävligt roligt klipp som min syster visade mig. Ni som tittat på 16 and pregnant vet vem detta musikaliska geni är, men alla som vill ha något att skratta åt kan titta, speciellt reaktionen då "reportern" hör låten. Priceless.