Den stora grandagen

Jess, idag är det den stora grandagen, vilket innebär det årliga dilemmat huruvida man ska köpa gran eller gå den mindre lagliga vägen och "hämta" en ur random skog häromkring. Först lekte vi med tanken att inte ha någon gran alls i år, när Lillan är borta och så, men det känns bara så fel, och Lillan har frågat varje dag i två veckor när vi ska ta in granen, så det är väl bara att ordna det på bästa sätt. Hennes längtan efter gran visade sig verkligen vid frukostbordet idag, när hon helt plötsligt frågade: När dör vi? Jag sänkte tidningen och tänkte febrilt på hur jag ska tackla sådana här frågor såhär tidigt på morgonen. Så jag drog till med vad jag kunde, och sa att både människor och djur dör alla någon gång, men först blir man jätte jättegammal och får leva ett långt och lyckligt liv, och hänvisade till gamlafarmor som är 90 år. Inte så lätt för en fyraåring att ta in, och hon sa flera gånger att hon inte vill bli stor och dö. Så höll det på en stund, och när jag hade gråten i halsen och var rädd att jag förstört min dotter med att inte klara av att prata om döden på ett "pedagogiskt" sätt sa hon: Men mamma jag vill inte dö. Ska vi ta in granen idag? Och därmed var den saken ur världen.

I år slipper man ju snön i alla fall. 

I går kväll fick jag ett ryck och med ganska låga förväntningar äntrade jag köket för försök till knäcktillverkning. Slängde ihop ingredienser till en sats knäck, och en sats kola med pepparkaks-, och apelsinsmak, la på Elvis julskiva "If Every Day Was Like Christmas" på Youtube. Medan jag analyserade varje låt Elvis sjöng med sin vackra stämma, och brast ut i ett invärtes "Haha, Elvis, be careful what u´re wishing for", när dessa rader kom:

Oh, why can't every day be like Christmas
Why can't that feeling go on endlessly
For if everyday could be just like Christmas
What a wonderful world this would be

Men i vilket fall som helst så bidrog han till att ett litet kryddmått av julstämning infann sig inombords, och jag kom också på att jag faktiskt har en eller kanske två lp-skivor med Elvis julmusik. Jag borde kanske göra slag i saken och investera i en LP-spelare från Clas Ohlsson (eller annan valfri butik) så att jag faktiskt skulle ha möjlighet att lyssna på de otaliga skivorna jag har. Har ju köpt många som jag inte haft något att spela dem på, inte helst Reverend Beat Man-skivan har jag lyssnat igenom som jag köpte i somras, skandal!

Tillbaks till knäckbaket. Till skillnad från andra år så kom jag ju på att hälla upp smeten i en gräddsnäcka, och från den droppa ner smeten i knäckformarna, vilket resulterade i mindre kladd, mindre svordomar och färre nervsammanbrott, så nu vet man ju att det funkar till ett nytt år. Så, ju lägre förväntningar man har på att något ska lyckas, desto gladare blir man när allt går som smort. 

Ikväll kommer min syster hem, men henne ser man väl inte före söndag, eftersom vi tuffar iväg till Oravais imorgon och hälsa på familjen där. Ska bli skönt att komma bort en stund, och bara ta det lugnt, något jag kan tänka behövas efter att vi ikväll ska till stan och inhandla förhoppningsvis det sista innan jul. Jag bävar. Speciellt eftersom folk verkade ha tagit ledigt redan igår för att handla förståndet av sig i stan, klockan 13.30 var det smockfullt med julshoppare med vilda ögon. Helt galet. 

En annan sak jag kom att tänka på när jag läste tidningen i morse, och en artikel om att cd-skivorna håller på att försvinna som julklappar. Det tycker jag är synd, jag har alltid tyckt om att ha "fysisk" musik, och jag har inga större problem med att betala för det jag vill höra på. Jag menar, cd-skivan finns ju alltid där, och det känns nog mer värdefullt att hålla en cd i sin hand än att ladda ner en låt med dålig ljudkvalitet. Jag har alltid delat mitt musikintresse med min far, och han gav mig ofta skivor till jul och födelsedagar när jag var yngre, och det var alltid kul att få de där paketen när man visste att yess, nu får jag ny musik att höra på. 

Jag har också handlat skivor åt Smokey under åren, med hopp om att vi båda skulle komma igång med skivsamlandet igen, för det är KUL med musik, speciellt LP och CD-skivor. Dessutom lyssnar vi ganska ofta på sådan musik där artisten har en ganska begränsad lyssnarskara, och man vet att de verkligen behöver skivintäkterna för att kunna spela, och då känns det också som en god gärning att betala för deras skivor... 

Fiilismusik för en dag som denna...