Man vet att dagen kommer att bli lyckad när man helt ofrivilligt får till den perfekta frisyren direkt man kliver upp ur sängen, och har endast för avsikt att få håret ur ögonen så snabbt som möjligt, men det bli en av de bästa hårknutarna man någon gång haft. Då känns det bra. Kan ju påpeka att dagen som förlöpte efter förra inlägget inte alls var perfekt, jag hade helt tappat förmågan att sminka mig, tänkte krocka med en kärringjävel med icke-existerande kunskap om bilkörning i stan, tappade allt jag tog i händerna, fastnade i dörrar och slog mig i dörrkarmar. Men jag skyller det på pms, något som jag självdiagnostiserade mig med igår. Jag har aldrig lidit av något sådant förut, men jag tror inte att det är helt utan relevans att jag har dödsångest och utstrålar hat mot livet och glada människor i samband med "den tiden på månaden". Jag är ju annars en glad och käck tjej med måttlig inneboende sarkasm, så något annat kan jag inte förstå vad det är. Nåväl, får fortsätta undersökningen om en månad då det är dags igen, så om jag då igen förvandlas till ett hormonellt pms-troll vars ilska utlöses genom Krista Siegfrids totalt värdelösa UMK-låt (undrar vilken taliban som skrivit texten till Marry me, dit for alla år av kvinnokamp, och synen på kvinnan som mannens ägodel i ett äktenskap förstärktes avsevärt igen. Härregud, vi lever ju på 2000-talet för bövelen).
Men som sagt; idag tror jag det blir en bra dag, för jag har den perfekta hårknuten uppe på huvudet och nynnar på denna låt (bästa reklamlåten som någonsin sett dagens ljus, om man inte tänker på Vivus låt om killen som gick på discus och träffade en smiskus och fick diverse odjur i de nedre regionerna. Den är också kul) Ha en strålande dag mina vänner!
Och som grädde på moset, ett bevis på att finlandssvenska tjejer inte vill annat än att gifta sig och bli slavar.
I'm your slave and you're my master Oh baby, come on, take your shot
So marry me, I'll be your queen bee I love you endlessly I do it for you, for you, for you Yeah, I do it for you, marry me, baby
I'll play your game, I'll change my last name I'll walk the walk of shame I do it for you, for you, for you Yeah, I do it for you, marry me, baby
Just i denna dag tar vardagen vid efter allt jul- och nyårsfirande. Det känns sådär. Vet inte vad det är som gör att jag känner mig lite nere. Det kommer ju i perioder, säkert har alla någon gång varit med om dessa känslor när man inte riktigt vet vad det är som gnager inom en. Mitt liv är superbra som det är just nu, men ändå finns det något som gör att jag känner mig orolig inombords. Mest är det tankar om skolan, huruvida jag har valt rätt som valde att börja studera, kommer jag att klara av det, kommer jag att få ett jobb när jag är klar, kommer jag att komma någonstans i livet, kommer jag någon gång att få bo i ett eget hus med egen gård, kommer jag att ha tålamod att studera klart för att ha möjlighet att få ett bättre avlönat jobb så att jag kan ha möjlighet att skaffa hus tillsammans med den jag älskar och leva happily ever after. Det känns så konstigt, eftersom i vissa fall tycker man att människor som absolut inte har bra löner eller förmögenheter på banken tar lån och bygger stora kåkar, men när man själv tänker på det känns det som ett oöverkomligt berg, det här med pengarna. Vad ska man arbeta med för att kunna spara ihop 20 % av lånesumman om hus- och tomtpriser fortsätter stiga i samma takt som de gör nu? Som det är nu har jag inte råd att lägga undan 50 € i månaden, så att få köpa ett eget hus känns ganska avlägset. Det gör mig ledsen, eftersom jag börjar bli ganska trött på att bo på hyra och alltid fundera på vad man får skruva upp på väggarna eller inte, och inte få bestämma själv hur man vill att något ska se ut, och inte kunna lägga sin personliga prägel på någonting. Det suger.
Och så skulle jag vilja åka ut och resa. Till solen och värmen. Men det är väl också något man bara får drömma om. I det avseendet är internet bra, man kan lätt titta på bilder från kilometerlånga stränder var som helst i världen och önska att man slipper dit någon gång. Förhoppningsvis när man gått i pension, men då krossas ju de drömmarna med det faktum att min generation antagligen kommer att bli tvungna att arbeta tills vi dör. Om vi inte blir ersatta av robotar förstås, men då har väl min pension gått till att underhålla robotarna så kiselstränderna får väl i alla fall ligga där, orörda av mina fötter.
Jag lovade mig själv för några år sedan att för all framtid undvika negativa tankespiraler, eftersom de inte gör annat än förstör och gör en på dåligt humör. Du måste lära dig att ta tag i tanken på ett annat sätt, sa min psykolog till mig en gång i tiden, och jag lärde mig ganska bra att ta tag i negativa saker med en positiv attityd. Men den positiva attityden känns långt borta nu. Humöret sket på sig lite extra när jag upptäckte att jag har skola på fredagskvällen och hela lördagen, när jag hade planerat in en dag med friluftsliv och picknick i skogen med mina älsklingar på lördag. Jag hatar nyårslöften och vill inte kalla detta det, men jag har lovat mig själv att jag ska vara mera uppfinningsrik när det kommer till att umgås med Lillan det här året. Att inte tillåta en massa andra saker komma i vägen för tiden som jag ska spendera på henne och Smokey, och lära mig att inse att det inte alls är för sent att gå ut och hoppa i snön eller åka pulka fast det är mörkt ute, och att man faktiskt kan åka till stranden efter klockan fyra på kvällen när sommaren kommer. Och att vi ska åka till Storsand den här sommaren, något som aldrig blev av i fjol, och who the hell knows, kanske det blir ett besök till mumindalen i sommar. Det är väl att ta till vara på tiden man har tillsammans, även om ett liv känns långt så försvinner åren snabbare än vinden.
Nåja, och för att kompensera den uteblivna friluftshelgen blir det eventuellt tropiclandia på söndag, om det inte råkar vara strålande solsken ute, för då ska jag banne mig dra med mig familjen på utflykt, no excuses.
Nu ska jag göra mig i ordning för skoljävlen. Ska bli kul att träffa tjejerna igen i alla fall, och få sjunka in i en djup och allvarsam diskussion om livets mening och världens orättvisor över tallrikarna i skolmatsalen, känns som allt för länge sedan sist.
Julen är förbi och skönt är väl det. Allt har gått relativt smärtfritt bortsett från att Lillan fick feber natten till juldagen och var i princip sjuk hel!a veckan. Det var lite synd eftersom vädret var vackert och jag hade sett fram emot att få vara ute och pulka och hoppa i snön. Men så är livet när man har kids, snoret kommer aldrig lägligt. Nåväl, julafton var härlig, tomten kom och hälsade på, Lillan var väluppfostrad och sa tack för varje paket hon fick, och vågade till sist krama tomten innan han fortsatte sin resa till alla andra familjer. Jag är glad över att det inte blev några hysteriska mängder paket som delades ut, och alla paket som Lillan fick var i princip saker som hon faktiskt har användning för.
Idag är det då nyårsafton och jag ska för första gången på typ 3 år faktiskt få klä upp mig och fira på riktigt. Först mat i stan tillsammans med vänner, och sedan är det lite öppet, men antagligen blir det att åka hem och spela ett spel, spå det nya året med att smälta tenn och korka lite skumpa på 12-slaget. Riktigt passligt med andra ord. Nyåret är en högtid som man inte ska ha så höga förväntningar på, eftersom det oftast inte blir som man har förväntat sig. Men huvudsaken är att jag får pussas med Kärleken klockan tolv, och inte ligga i magsjuka som i fjol..
Ja, efter att ha intagit en frukost utan kaffe (kaffekokaren kastade in handduken igår, efter många år som trogen tjänare) sitter jag och tittar på den nedisade världen utanför och funderar på hur i hela världen jag ska orka ta mig in till stan idag. Människorna kommer att vara galna, hysterin kommer att lysa i deras ögon och det finns inte en enda som njuter av att julhandla idag. Det är inte många saker jag ska ha, men när vägen till alla dessa föremål bromsas upp av stressade familjefäder som är ute i sista minuten och tanter med för mycket parfym och stora kassar, och det gör mig irriterad. Men jag försöker ha den inställningen att jag inte har bråttom, så jag kan i lugn och ro gå bakom människan med julgran i ena handen och rattkälke i den andra som fyller upp hela gången i butiken, utan att få ett nervöst sammanbrott och elda upp granjäveln och stampa sönder rattkälken i minsta beståndsdelar. Det går nog bra, bara man andas. Lite som att föda barn; allt hänger på andningen.
Ska fixa julgodis idag också, och Smokey har som uppgift att fixa gran, något som vi är lite sena med i år. Kanske det ändå vore bäst att köpa en, det är ju ganska kallt och mycket snö för att bege sig ut i skogen nu. Det är ju ändå bara två dagar kvar till jul. Och idag är den stora dagen då jag äntligen ska få håret färgat. Färgen har jag haft hemma i säkert två månader, jag har bara inte orkat engagera mig tillräckligt för att ta tag i hela projektet. Men nu börjar min utväxt av den originala råttfärgen vara så bedrövlig då något måste göras, och det är snabbt. Lite fin måste man väl vara när det är jul också.
Så, önska mig lycka till inför dagens uppgift att hitta de sista julklapparna utan att få ett mentalt sammanbrott...
Typ fem dagar kvar till julafton. Vet inte hur jag ska förhålla mig till den informationen. Känner mig konstigt lugn, orkar inte stressa fast jag kan känna en liten press över att jag kanske inte hinner allt jag tänkt. Meen, det blir nog jul i alla fall ska ni se, även om jag inte har bakat eget bröd eller gjort egen glögg. Det kommer nya år med mera tid. Jobbar hela den här veckan, så pysselinspirationen lyser ganska starkt med sin frånvaro efter kl 15.30 på eftermiddagen. I morgon ska vi och handla mat. Mat mat mat. Så att vi verkligen överlever och inte svälter ihjäl över julen, många verkar ju tro att det blir så under högtider. Det är ju inte så att alla butiker är stängda och att man inte får tag i en matbit på flera dagar. ABC har alltid öppet, julafton som långfredag. Som sagt, imorgon ska det handlas gottis till julen, har inte funderat på vad ännu, men det kommer väl.
Jag och lillan har inlett en ny inför-julen tradition här i gula huset. Den låter ungefär så här...
Jag vet inte hur jag ska förhålla mig till detta. Kurt Olsson för all del, han är ju ganska trevlig. Men jag måste nog påstå att jag känner en viss mån av obehag för vuxna människor utklädda till möss som sjunger med nasala röster. Varje kväll innan läggdags ska denna lyssnas på och skrattas till. Och för min del är det ingen skillnad hur irriterande jag än tycker den är, för när man ser glädjen i lillans ansikte när hon hör den så skulle jag kunna höra på den tills jag dör. Eller i alla fall tills nyåret är över.
För min egen del tycker jag att dessa är ganska trevliga jullåtar:
En salig blandning. Men det är väl så det ska vara... God jul på er om jag inte hörs innan den 24:e!
Snön och kylan kom passligt till första advent. Även om jag hade tänkt att inte lägga så stor vikt vid att julpynta nu i början av december kunde jag inte hålla mig, utan nu är det ganska juligt här hemma. Har konstaterat att jag blir lite som Grinchen fast tvärtom. Helt julgalen och jag älskar pynt, ljus, tomtar, julgardiner och juldukar. Det är mysigt och jag känner mig lugn när jag sitter i vardagsrummet och tittar på ljusen som brinner och hyacinter som blommar. Älskar julen. I lördags var det dags för årets första pepparkaksbak, och igår var vi på julmarknad på Stundars, det var svinkallt men annars fint väder. Fick hem två fina affischer, en med julmotiv en utan julmotiv, en pepparrulle och korv från malax köttrökeri (tror jag det var). Idag har jag varit på tre-års kontroll till rådgivningen med Lillan och jag skickade just iväg den första av två hemtentor som ska vara klara innan jul. Känns skönt att ha en del mindre att tänka på nu i alla fall. På fredag eller lördag blir det till att storma iväg till Ikea och leta bokhylla och julklappar, säkert inte alls mycket folk och jag kommer inte alls att vara bindgalen innan det är över. Men det är smällar man får ta när man envisas med att åka dit. På torsdag är det då självständighetsdagen, och jag tänkte passa på att baka lite julgott, kanske några olika kakor, eget knäckebröd tänkte jag också försöka mig på i år, lussekatterna kanske jag sparar till nästa vecka, måste se hur mycket jag hinner med. Jaja, där var en update om mitt intressanta liv. Nu ska jag återgå till läxornas underbara värld innan jag hämtar Lillan från dagis....
