tisdag 26 februari 2013

struktur is the shit

Efter intagandet av morgonkaffet har jag nu strukturerat upp dagen och hoppas på att få så mycket som möjligt gjort, att jag med gott samvete kan jobba onsdag och torsdag. Har märkt att det är jätteviktigt att lägga upp ett schema för sig själv sådana här dagar när man sitter hemma och skriver. Att man delar upp dagen i olika etapper och ser till att verkligen ta små pauser och avbrott och sätta tankarna på annat, eftersom man annars har en hjärna som säger upp kontraktet efter några timmar. Så, nu ska jag läsa och skriva färdigt sociologi-uppgiften klockan 9-11, sedan lunch, tvätthängning och planering av handelslista fram till 12.30. Fortsätta med regionuppgiften i offentlig förvaltning-kursen som nästan är klar och försöka bli klar med den före kl 14, och efter det blir det att städa upp lite i det kaos som råder i lyan och börja fundera på vad som ska bakas inför den eventuella kaffebjudningen på lördag. Får jag alla de här sakerna ur världen (prioriterar förstås skolarbetet eftersom det är mest ångestframkallande) så får jag känna mig jävligt nöjd.

 Och jag måste ju också säga att jag fick två tidiga födelsedagspresenter i fredas av min far och farmor; Tiki-toes skorna och ankar-halsbandet från min tidigare önskelista! Blev så glad! Och det kändes så bra för en gång skull att önska sig något som inte är så hemskt nödvändigt, utan bara fint. Det är skönt att våga skämma bort sig själv ibland, det mår man bara bra av. Så nu inväntar jag med spänning när jag ska få möjlighet att använda skorna, som satt som gjutna... Var också till optikern igår för att kolla min syn, och det var ju som jag misstänkte att mitt liv nog kommer bli lättare med glasögon som gör att jag ser saker på långt håll. Ska ta med mig Smokey som smakråd någon kväll så ska vi kolla på några bågar som skulle passa och som inte kostar lika mycket som min bil...


En liten fiilis-låt. Hot Boogie Chillun är ett band som jag verkligen hoppas att jag någon gång får se live. Ett av de bättre banden skulle jag tro...

torsdag 21 februari 2013

Ibland går det lite bättre

Jajja det gör det. Igår var en sådan där dag då det kom in studiepoäng man väntat länge på, fick mot alla odds jävligt bra resultat i en tent jag knappt förberett mig inför och var beredd på att få skriva om, och fick bra feedback (och fulla poäng) för två uppgifter i offentlig förvaltning-kursen som jag dog över förra veckan. Det var allvarligt det värsta jag någonsin skrivit, hjärnan var som ett svampmoln innan jag hade färdigt texten om ministertidtabellen. Men det var det värt tydligen. Fick också godkänt i kursen Ungdomskulturer och medieanvändning som jag gick i höstas och 5 studiepoäng för det. Sådana dagar är det kul att studera, när man ser resultaten. Det gick till och med bra i jobbet idag, fast jag är asigt trött för tillfället och skulle vilja lägga mig ner och sova två dygn. Lillan har varit tillsammans med min mamma och trummat ikväll, och hon fick en egen handgjord Djembe-trumma, med jättefina inristningar och hennes eget namn på. Helt otroligt vad människor kan vara omtänksamma! Och eftersom jag har på känn att Lillan kommer att bli ett musikalsikt geni när hon blir stor (har väl ärvt det otroliga taktsinnet av sin mor, hehe) är det bara bra att få en trumma att öva på.
Imorgon blir det jobb halva dagen, sedan bränner jag och Lillan iväg till min far där Lillan ska spendera some quality-time med sin morfar, helgen går annars i studiernas tecken, så jag inte ska sitta och gråta på tangenterna när deadlinsen närmar sig nästa vecka.
Skulle verkligen behöva lägga upp några bilder på den här bloggen, men det är ett sådant otroligt projekt att ta fram kameran och ladda den, fota saker som jag tror att ni är intresserade av, föra över bilderna till datorn och ladda upp dem på bloggen. Känns inte riktigt motiverande. Men kanske om man kommer på en kul idé kan det vara roligt att fotografera. Vad skulle ni vilja se egentligen? Eller kanske ni inte är så brydda...

När jag läste godnatt-saga för Lillan just reflekterade jag över en sak som stod i Mats Mus-boken. Nämligen ordet "väninna". Det är ju ett vanligt ord, ofta använt av alla möjliga människor och ett helt normalt ord som beskriver en kvinnas kanske närmsta vän. Men det var just det jag började fundera på. Vad är det för skillnad mellan en vän och en väninna? En väninna är ju uppenbarligen kvinnlig om man tänker på utformningen av ordet med -inna på slutet, men varför måste det finnas en speciell benämning på en kvinnas kvinnliga vän? Är det för att man ska veta att det är en riktigt speciell kväll när någon är ute med sin väninna, eller att det är ett typiskt kvinnligt samtal som talas över telefon när man pratar med sin väninna? Gör väninnor speciella saker tillsammans, som man kanske inte gör med en vän? Kan en man ha en väninna, eller blir det då endast en kvinnlig vän? En kvinnas manliga vän är ju bara en vän, och två män är ju bara vänner, inte mansvänner. Jaja. Whatever. jag tycker om mina vänner i alla fall, oavsett kön.

onsdag 20 februari 2013

ZZzZ

Onsdag och finskalektion kl 09 står på schemat. Lockar inte så hemskt mycket får jag lov att påstå. Hade första lektionen i måndags, och än en gång kunde jag konstatera att det måste vara grava fel i utbildningssystemet i Finland, när man har läst finska i nästan tio år och man är fortfarande lika värdelös på det. Men, man kan inte vara bra på allt. Matte och finska är mina dåliga sidor, det står jag för.
Har inte hänt så mycket annat egentligen. Var och dansade zumba igår, och konstaterade att jag nästa gång ska klä mig i tre-kvarts träningsbyxor vore det en idé att raka benen före. Inte för att behåringen är värst synlig, men i kombination med bleka, torra vinterben är det ingen vacker syn. Vilket för mig över till avskyn för vintern som ter sig starkare för var dag som går. Hela min hud är torr som fnöske och det känns som skinnet är för litet, konstiga utslag i ansiktet och blek och glåmig som bara den... Som sagt. Fuck you vintern.

Och för att bli lite uppmuntrad såg jag att ElBastardo har REA! Vill än en gång påminna om att jag snaart fyller år, och fina kläder säger man aldrig nej till (Ja, jag är faktiskt kvinna).





fredag 15 februari 2013

fredag å låång skoldag

Jaja, klockan 12 ska det skrivas tent i socialpolitikens teori, något som i det här skedet känns som jag får ta på talang, det är ju tur man har tre försök på sig. Sedan är det skola hela kvällen också, från 17-20.30-ish, ungdomars psykiska hälsa pt 2 är det som står på schemat, och jag måste säga att jag känner mig föga entusiastisk till det. Men om jag inte är riktigt asigt trött efteråt blir det en sväng till O´malleys här i shtaaden för att kolla in JLT som ska spela där ikväll, men det blir nyktert och anständigt för min del eftersom jag ska upp till skoljäveln klockan 9 sharp imorgon bitti. En underbar och avslappnande helg jag har framför mig med andra ord. En annan nyhet på hemmafronten är att jag har färgat håret svart. Vet inte vad jag tycker om det ännu, värre färger och frisyrer har jag ju haft, så det är väl bara en vanesak. Tänkte kanske fixa några spännande slingor, eller i alla fall luggen skulle kunna få delvis en annan färg, typ röd eller vit. Problemet är bara hur jag ska gå till väga, kanske det skulle lönas att gå till frissan, ta bort lite av topparna som börjar se ut som konstiga, ofrivilliga dreads på tvären (?) och ha frissan att färga luggen. Det känns ganska oekonomiskt att köpa en hel färgburk för några stackars slingor. Nåväl, det löser väl sig.

Angående den romantiska gårdagen fick jag überfina blommor av Smokey och svingod choklad som slukades nästan i ett nafs. Försökte kontrollera mig, men det tog i alla fall slut redan igår kväll... Alla hjärtans dag är en bra dag, trots att alla tjatar om att även den dagen har blivit en av köpmännens favoritdagar tycker jag man kan uppmärksamma den. Man behöver faktiskt inte köpa en massa skit bara för att visa folk att man tycker om dem, och ja, man ska uppskatta varandra alla dagar om året, men pga det stressiga samhälle vi lever i idag kan det vara bra med en dag som speciellt är avsedd för att uppmärksamma våra nära och kära, så kan man inte skylla på att man har mycket att tänka på.

I skrivande stund pep det till i min telefon. Härreguud! Är DEt NåGon SOm ViLL NåGOt Av MIG!?!?! tänkte jag och rusade till köket medan jag gick igenom vem det kan vara som kontaktar mig. "Knappast är det Smokey för han smsade för en timme sedan, knappast heller är det far, för han är i jobbet, kanske det är någon från klassen?" resonerade jag (det visar ju också på vilket brett socialt nätverk man har, när man har tre olika alternativ av människor som eventuellt skulle skicka ett meddelande). Det var ett reklammeddelande jag fick. Från Seppälä. En butik där jag mycket sällan handlar. Dom har i alla fall rea för klubbmedlemmar nu, tyckte att jag ska komma dit och inspireras av vårmodet. Kyss me däbaaak! Tänkte jag och undrade än en gång varför man är så dum så man ger sin tel nr till affärer. Det är ju bara irriterande. Trots att det kan vara uppmuntrande i den mest ensammaste stund att få ett meddelande, som uppmanar en att komma och bedöva sin ensamhet med att shoppa. Jaja.
Ska bli kul att träffa brallisarna från klassen idag, länge sedan sist tycker jag.
Ha en jävligt bra fredag alla och en var!


En väldigt publikfriande låt. Om dom hatar alla fyllon vid bardisken är Mällis det rätta stället att spela på. Där det inte finns så mycket annat än fyllon vid bardisken. Utom jag då, som är nykter chaufför! (med observation för eventuella ändringar, beroende på hur pass god den ena ölen är och hur svag karaktären är, så kan det finnas risk för att man ansluter sig till de onyktra vid bardisken. Känns högst otroligt i detta skede men så har man ju varit in the game en tid också så man vet ju hur det fungerar)

torsdag 14 februari 2013

happy valentines

bättre sent än aldrig...


Sänder en tanke åt alla mina vänner, både de som finns i mitt liv nu och de som någon gång funnits men som jag inte har så mycket kontakt med mera. Vissa av er tänker jag på mer ofta, undrar hur ni har det och så. Hoppas att ni har det bra, var än i livet ni befinner er... Kram på er!

kisstjuvar

hmm... skrollar genom aftonbladet och ser denna rubrik; Försökte ta Ke$has kiss - artisten drack upp det själv. WTF? Tänkte jag, och började läsa. Artikeln lämnar ganska många frågetecken efter sig. Var befann sig tjuven som försökte ta Keshas kiss? Hur fick hon reda på att någon ville ta hennes kiss? Kissar hon i glasburkar i stället för i toalett? Varför dricker man sitt eget kiss, även om "någon har sagt att det är bra att dricka sitt eget kiss"? Vad skulle tjuven göra med Keshas kiss, dricka det? Frågorna är många, och än en gång förvånas jag över den kraftiga avsaknaden i kunskaper i god journalistik som de flesta av aftonbladets reportrar verkar lida av. Eller så är faktum det att Kesha verkligen är riktigt riktigt konstig.

Försökte ta Keshas kiss - artisten drack upp det själv

Återkommer senare idag, det är ju valentines day for god sake, så jag tänkte skriva ett riktigt gulligt och lulligt inlägg åt alla mina vänner...

För att visa på hur "speciell" Ke$ha är hittade jag en låt som också är ganska intressant. Lyssna på texten och förundra er, lite uppfinningsrik är hon allt.. "now that i´m famous you´re up my anus".. just det ja.


måndag 11 februari 2013

veckans nyhet.

Undrar om stackars Anna behöver gå i terapi efter den traumatiska upplevelsen på badhuset, då hon inte fick bort sin hårknut och fick panik. Tack Aftonbladet, för ännu en intressant Anna Book-nyhet (varför människan fortfarande får publicitet kan man ju fråga sig), väntar med spänning på nästa...

hårkaos!!

Tipset kom från far, som lyckligtvis håller mig uppdaterad om alla konstigheter i denna värld :)

Och dagens snackis; Påven sa upp sig? Bara så där? Första påven på 600 år som inte "klarade pressen". Måste vara tungt att ha Gud som chef, som tvingar påven att twittra sina visdomsord, kan inte vara en snäll typ det där. Man kan ju undra om kollektivavtal följs när påvarna måste tjäna sin herre tills döden kommer mot. Låter lite sovjetiskt. Eller kanske påven blev kär och inte klarade av att leva i synd...? Den egentliga orsaken vet väl bara påven och gud själv, får se vilket nytt arkeologiskt fynd som grävts upp som får efterträda ex-påven, kan knappt bärga mig tills efterföljarens namn avslöjas... Lika intressant som Anna Books hårinferno...

lördag 9 februari 2013

lördagslugnet

Sitter och zappar mellan UMK och svenska melodifestivalen. Måste säga att Elina Orkonevas bidrag i finska umk är ganska... bra... Lite lam kanske, men bra röst och härlig utstrålning, snygg klänning och tycker låten är ganska trallvänlig. Men det räcker väl inte hela vägen kan jag tänka. Den kvinnliga domaren har tydligen satt en uppstoppad fågel på huvudet kvällen till ära. Ser ut som en utrotningshotad art, undrar vad finska naturgardet säger om det, böter och fängelse i tio år kanske. Och Apulanta-sångaren ser ut som Willy Wonka. Suck.
Byter kanal till svt1 och ser swedish house wives. Jag dör inombords. Nu tappade jag verkligen sista hoppet om mänskligheten. Kommer att behöva terapi och stark medicinering för att bli den människa jag en gång var efter denna tv-kväll. Tur att TV6 finns, där visas det aldrig annat än Family Guy och där vet man vad man har att vänta utan otrevliga överraskningar.

Det var inte kvällens tv-utbud jag tänkte diskutera denna kväll (Härreguud vad Lucy was driving låter för jääävligt). Jag läser ganska ofta Sandra Beijers blogg niotillfem och brukar våndas över hennes utåt sett härliga liv. Det är en snygg blogg och hon skriver bra om bra saker. Snygga bilder och en bekantskapskrets som får en själv att gråta blod och känna sig ensammast på jorden. De har ofta fester uppe på hustak i New York, äter middagar på fina restauranger, har temafester, gör mat tillsammans och verkar ha en otrolig gemenskap tillsammans. Men det var det här med temafesterna jag tänkte ta upp. Varför ordnar folk inte mera fester? Inte sådana fester där man super tills man spyr i någons skor eller slocknar innan klockan slagit 20.00. Utan en rolig, relativt städad fest där man får umgås med goda vänner under ordnade omständigheter. En fest eller middag med t.ex hatt-tema, ett speciellt land, tidsepok, musikgenre, film, white trash (min personliga favorit). Det är ju bara fantasin som sätter gränserna. Beror det på att folk inte orkar engagera sig? Eller är det bara för att det inte hör till vår "kultur" att ordna speciella fester, utan alla ska sitta i soffan och titta på youtube-klipp tills man blir passligt full för att åka på krogen eller slockna på soffan? Jag skulle gärna ordna fester, men när man för idén på tal får man ofta negativ respons och kommentarer i stil med "vem skulle orka engagera sig i det, leta efter något kul att ha på huvudet eller klä ut sig? Näe..." Jag och min ziz var grymma partyfixare när vi var yngre, har många fina minnen av fester som spårat ur och ideér som i efterhand kanske inte var så genomtänkta. Men vi hade fest i alla fall, och folk har haft kul på våra fester. Är det för att folk är så bekväma med det vanliga och inte vill step outside the box? Skulle jag ha ett ordentligt hus skulle jag lätt ordna kalas och fester för mina vänner. Kanske man skulle sadla om och bli partyplanner. Vet inte om Österbotten är rätta forumet för det, men vem vet, kanske folk skulle uppskatta temafester här också. Nu när vi ska bli lite mer europeiska och börja sälja starköl i matbutiken.

Och så måste jag än en gång säga att fy faan vad jag längtar efter sommaren!! Hatar vintern, mörkret och kylan. blä blä blä. Vill ta fram Red Ruby också, saknar henne, stackarn står där ensam och övergiven i mormors garage. Tur att Lillan var in och pratade med henne idag, så kanske hon orkar någon månad till...


Och så en braig låt på det...


Och ett jävligt roligt klipp som min syster visade mig. Ni som tittat på 16 and pregnant vet vem detta musikaliska geni är, men alla som vill ha något att skratta åt kan titta, speciellt reaktionen då "reportern" hör låten. Priceless.

torsdag 7 februari 2013

ibland blir man bara så ledsen

Debatten om näthatet mot kvinnor går het, och det med all rätt. Nog har jag vetat att folk tappar förståndet när de får härja fritt bakom sin skärm, men att man kan bete sig så groteskt som vissa människor gör är för mig ofattbart. Tittade på Uppdrag granskning igår och började må fysiskt illa av de saker som sades. Att en 21-årig tjejs inlägg på FB om en tröja som H&M säljer (en tröja med Tupac Shakur som är en numera död rapartist dömd bl.a för sexbrott) skulle skapa en sådan reaktion. Att människor kan skriva sådana saker om en annan människa som man inte känner och inte har den blekaste aning om vem det är. Att önska att någon ska våldtas, mördas, slaktas, först våldtas och sedan slaktas, är för mig något som jag inte kan förstå. Att en tjej skriver ett inlägg som andas lite feminism, knappt det heller. En tjej som skriver något som tåls att tänka på. Och världen goes bananas.
Vad är det med det här att kvinnor inte ska få synas, höras eller egentligen existera. När vi visar brösten och röven är vi bra att ha, men om man börjar diskutera något djupare ämne än brun-utan-sol eller olika dieter så ropar världen att vi ska hålla käft. Vad är det som är så jobbigt med oss? Varför kan man inte föra en ordentlig, normal och konstruktiv diskussion, varför ska det alltid bli så att någon måste uttrycka sin åsikt med ordet slampa, hora eller fitta?

Det är också en sak som jag inte förstår. Varför ska man använda kvinnans könsorgan som skällsord? Du din fula fitta, fy fan vilken fitta du är, fitta hit och fitta dit. En sak ska jag tala om för er. Skulle det inte vara för alla VAGINOR skulle inte mänskligheten fortsätta så värst länge. Och när männen är kåta verkar de inte ha något större problem med VAGINORNA heller.

"Jag dissar henne för honom" kläckte ett ljushuvud ur sig när svt-reportern frågade varför han hade skrivit att han önskade att tjejen som skrivit om HM-tröjan skulle våldtas. Intelligensen flödar. Man ska verkligen tänka sig för innan man skriver sådana där saker på nätet. Du kanske får vara anonym, men det du skriver kan bidra till att en person får en väldig ångest, blir väldigt ledsen, och i värsta fall kan det leda till självmord, om du lyckas trycka på rätt knappar.
Det är för jävligt rent ut sagt. Det sägs att vi lever på 2000-talet, men ibland börjar man faktiskt undra.
Fy fan för mänskligheten säger jag bara. Och ja, eftersom jag är född med kvinnligt könsorgan är jag feminist, det tycker jag alla borde vara, kvinnor som män, alla som har någon typ av vilja att göra världen lite bättre.

bild från google

fredag 1 februari 2013

ser fram emot.

Jajja, så var det fredag då. Lillan har åkt till sin far, jag har suttit med skoluppgifter hela dagen och bakat en key lime pie för första gången i hela mitt liv. Hoppas den blir god. Har varit asigt fint väder ute i dag, men jag drog för persiennerna när solen steg upp, bara så att jag inte skulle lockas utomhus och strunta i pluggandet. Så jag har vandrat omkring i ett mörker hela dagen. Dammsugit och plockat lite. Sådant där som man gör när man har "studie-dag". Nåja, helt nöjd med dagens prestationer. Nu väntar jag på att Smokey ska komma hem, så vi får begrunda kvällens mat och gå till Freddas på en häppy auoer-öl, ska bli riktigt skönt. Och i morgon är det skivmässa i stan som gäller, var där 2008 senast och har velat åka varenda år sedan dess, tyvärr har jag alltid missat när det varit och till mitt förtret sett att jag missat det. Måste väl åka dit och öka kvoten av östrogen, eftersom det enligt vbl mest är män som är intresserade av vinylskivor. Och eventuellt ska det hinnas med en loppisrunda också innan middagen hos mor som ordnas för att fira min brors 21-års dag som infaller på måndag (för övrigt samma datum som jag och Smokey träffades för två år sedan). Kanske kanske Boothill Stompers på kvällen om humöret faller på, de spelar på public corner (?) och de spelar alltid bra, så kanske kanske.
Vad är det jag ser fram emot då, funderar ni. Ja, jag ser fram emot Hot Rod Frankies nya cd som släpps i mars, här är ett smakprov som i alla fall gjort mina förväntningar höga.


Och så ser jag fram emot Jeppisblues 9.3 som vi kanske ska besöka. Men ingenting är absolut bestämt ännu. Bland andra dom här spelar där

Jag ser fram emot att Sin Citys uppföljare A dame to kill for, som kommer nu i år. Tyvärr hittar jag ingen vettig trailer på youtube, eftersom alla hittills verkar innehålla klipp från första filmen, tråkigt. Nå väl, hoppas den är bra, jag tyckte om ettan i alla fall.

Och så måste jag sist och slutligen rekommendera en ung tjej med många talanger. Hon har klockren humor och hennes videos är skitroliga..