födelsedagsbarn!

Idag är det ingen vanlig dag, för idag är det Jeasmines födelsedag! Hurrahurrahurraaa!!
 
 

 

mjölka en snigel så blir du fin

Tillåt mig att småle. Hihi. I onsdagens vbl hittade jag en intressant liten undanskymd annons med rubriken "Snigelserum - mirakelmedel som föryngrar huden och bleker ärr". Nyfiket läste jag vidare och hade svårt att hålla mig för skratt när jag kom till delen där det står hur man utvinner mirakelserumet ur sniglarna. Snigelfarmarna (visste inte helst att det fanns snigelfarmer, intressant) MJÖLKAR ur serumet ur sniglarna som sedan läggs i diverse krämer som enligt annonsen löser många hudproblem. Låt mig nämna några åkommor som detta mirakelmedel botar; solåldrad hud, leverfläckar, störande fräknar, fåror, hudbristningar efter fetma, akne, rodnande ärr... Listan kan göras hur lång som helst... Och nu säger jag ingenting om detta medels effektivitet eller om det funkar eller inte. Det är bara den där synen som uppstår när man läser att snigeluppfödarna står och mjölkar sniglarna, hur gör dom det egentligen? Skulle vara intressant att åka på ett studiebesök till någon av dessa farmer, var de nu än befinner sig...
Och när jag läste tidningen igår så drogs mina ögon till en liknande annons, bara att nu var det ormar som stod i fokus. Serum från Tempelormen lär jämna ut rynkor, och för att inte göra saker allt för invecklat så går det i princip ut på att tempelormens gift har en avslappnande verkan i ansiktet och rynkorna jämnas ut bla bla bla... Vad ska man tro om sådant här då, ja jag vet i alla att jag inte är intresserad av att smörja in mig med snigelmjölk eller ormgift, oberoende av vilka hudproblem jag har...

And no snails were harmed in the milkingprocess....

att vakna och vara extra kär

Idag är en sådan där dag då jag är extra kär. Älskar sådana här dagar. Man slår upp ögonen innan klockan ringer, ser Lillan som ligger och snusar fridfullt bredvid mig i sängen och saknar Smokey jävulusiskt mycket som for till jobbet tio minuter tidigare, en sån där dag som känns som den kan bli helt super, utan anledning egentligen. Går med Lillan till dagis och har planerat in hela dagen med plugg, födelsedagspresentshopping till två unga damer, fredagsstädning och allmänt njut. Och kärleken bara spirar i mig, känner mig otroligt lycklig och glad, lite som tjejen i den finfina musikvideon som går omkring med ett stort hjärta i famnen och bara älskar alla. Tyvärr så blev ju hjärtat lite för stort i hennes fall och folk tyckte hon var konstig, jävla människor som inte kan vara openminded. 
Hursomhelst! Så har jag redan under morgonen hört två superbra fiilis-låtar som bara har gjort min övertygelse om att den här dagen kommer att bli überbra! Och nu i skrivande stund kommer en till! Jisses...

För tillfället hör jag på tisdagens avsnitt av P3´s Morgonpasset, eftersom Anders Jansson som enligt mig är en av de roligaste människorna i Sverige nu för tiden är med, han har sådan humor som gör att jag faktiskt kan skratta högt för mig själv när jag hör på honom. Ni kan själv gå in och lyssna om ni inte har något bättre för er. sr.se/p3 och så söker ni fram tisdagens avsnitt. Kan varna att de spelar gangnam style en gång i den här sändningen, men det lyxiga är att man kan spola över skiten man inte klarar av att höra på :D.
Nackdelen med sådana här kärleksdagar är att jag är så känslig på samma gång, att jag kan egentligen börja gråta till vilken låt som helst bara för att det är "så sött", att titta på en disneyfilm som Lady och Lufsen kommer inte på fråga en sådan här dag, inte heller att läsa eller överhuvudtaget befatta mig med något som har med förälskade åldringar eller barn som gör gulliga saker att göra. Då går jag sönder. Tur att Bonde söker fru kom i onsdags, det skulle jag inte heller klara av att se idag.

                                          Bilden jag aldrig tröttnar på. Love u my darling!

inget offer här inte!

Alltså, det är svårt för mig att beskriva min syn på kvinnans roll i samhället för att få det att låta vettigt, och inte få en massa arga självförverkligande karriärkvinnor efter mig. Men jag ska göra ett försök att beskriva min åsikt om vad jag tycker en "verklig" feminist är. 
Varför ska man idag behöva skämmas för sig själv om man råkar vara intresserad av "typiskt kvinnliga" saker? Varför ska man inte få tycka om att tillbringa mycket tid i köket, att handarbeta, att vara hemma med sina barn, att få klä sig kvinnligt och vara en rent stereotypisk kvinna? 
Man ska stå upp för sina rättigheter och man ska höja sin röst när man blir orättvist behandlad. Men vi glömmer lätt bort alla de här kvinnorna som får sneda ögonkast för att de vill vara just kvinnor och inga feministiska orakade östrogenmonster som bränner sina behåar. Alla dessa kvinnor som njuter av att vara hemmamammor, som tycker om att baka sockerkakor och pyssla i trädgården, varför ska de ses som en skymf mot den moderna kvinnan? Alla har ju sitt eget val vad man vill göra idag, och precis som det blir mer och mer accepterat att förbli barnlös pga eget val så borde det också bli accepterat att alla inte vill leva 8-17 dagar med tacos på fredagarna. Det arv som våra mor- farmödrar fick av sina mammor och mormödrar håller sakta på att suddas ut, och det är få som är så kloka att de vill ta vara på det och föra det vidare till sina barn. Ska det inte ses som en enorm gåva att kunna sticka ett par sockor eller vantar till sina barn eller en vän, eller att kunna koka soppa på en spik när hushållskassan tryter, hur man tar till vara på allt som går att ta till vara på i trädgården och skogen. Hur man konserverar och fryser in så att man ska klara sig utan att behöva handla för stora summor flera dagar i veckan. Att kunna göra huskurer  när man är förkyld istället för att proppa sig full med mediciner. Det finns så mycket som vi inte kan som kvinnorna förr i tiden fick med modersmjölken, och på den tiden det begav sig, det var då de verkligt starka kvinnorna fanns och de hade en väldigt viktig roll i samhället för att allt skulle funka. Vad gör vi idag? Vi gör oss till offer, det är vad vi gör. Vi måste ju börja stå upp för oss själva och inte skämmas för att vi tycker om att skämma bort vår karl med god mat och tycker om att göra oss fina för vår egen skull. Med risk för att låta bakåtsträvande och konservativ, men när pojkarna får åka till militären och lära sig bädda sängen och kriga, så borde flickorna läggas i husmorsskola och lära sig koka mat och tvätta fönster, det borde pojkarna också i och för sig behöva lära sig, så kanske en kombination av de båda, så det mixas ihop och båda könen får göra sig redo för livet på ett ordentligt vis. Tänk vad dagens unga skulle må bra av det, inga mera handfallna bortskämda skitungar som aldrig sett en stekpanna och än mindre vet vad den används till. Det vore en ypperlig lösning, eftersom kvinnorna som idag pratar om jämställdhet mellan könen har en tendens att glömma bort att då borde det också införas obligatorisk militärtjänst för kvinnor för att det ska bli "rättvist". Så, sex månader militärtjänst och sex månader hushållsskolning för pojkar och flickor vore väl bra? Mamma behöver inte komma och tvätta och laga mat mera efter att sonen eller dottern flyttat hemifrån, eftersom det har de lärt sig och ska kunna klara av det själva. Detta är ju totalt ogenomförbart, men det vore ett roligt experiment att utföra för att se hur det skulle påverka ungas syn på livet och alla förpliktelser som hör där till. 
Och framför allt är det ju miljövänligt och hjälp till att bevara vår natur att återanvända och ta till vara på så mycket som möjligt. Att lära sig att laga ordentlig mat som räcker länge, att sluta köpa halvfabrikat och ta sig tid att engagera sig i sina egna val och konsekvenserna som kommer med dem. Jag kommer aldrig sluta vara stolt över den jag är och vad jag tycker om, och nu när jag börjat i skolan och flera gånger konstaterat att det kan bli tufft, men har tänkt att det går bara man vill, så ser jag där borta i horisonten den dag när jag kan planera min arbetstid utifrån min familj, att jag kan ha möjlighet att arbeta hemifrån omgiven av familj, trädgårdsland, och kanske några hönor. Och så en sak till. Man kan ha åsikter och vilja att förändra ett samhälle även om man tycker om att sminka sig, bär kjol och högklackat, man behöver inte inte vara samhällsengagerad för det, som många har en tendens att tro. Karriärkvinnor, mammor, hemmafruar och husmödrar, skit i vad andra tycker och fortsätt med vad ni gör, det kommer att komma den dagen då era kunskaper behövs så se till att föra dem vidare, och gör det med höjt huvud och blommig klänning och var för fan stolta över er själva!
Och nu ska ni inte tro att jag på något vis ser ner på de kvinnor som vill jobba osv, absolut inte, jag har själv varit där och har många gånger konstaterat att de rutiner man får av ett vanligt arbete går mot den mänskliga naturen om något, men det är tydligen såhär det ska vara, man ska jobba tills man dör för vi kommer ändå inte att få någon pension, och skulle vi mot förmodan hinna gå i pension innan vi dör så får vi ändå inga pengar, så det är väl lika bra att sluta hoppas och bara bita ihop. Därför är det bäst att ta vara på livet medan man kan, och försöka hoppa av ekorrhjulet innan det är för sent.

 Affischen som jag har lagd upp på sovrumsdörren, bara för att varje morgon intala mig själv med ett jävlar anamma att ja, det är klart jag klarar det, varför skulle jag inte göra det? 
Och så en sak till, varför ska man vara så rädd för att be om hjälp när det kommer till hushåll och barn, det är ingen som säger att vi måste bära hela ansvaret för familjen på våra axlar. Men man får ingen hjälp om man inte säger till, och det är inget fel att göra det. Be hellre om hjälp än att gå med huvudet in i väggen och bli utbränd och deprimerad, man går miste om så mycket då...

ett sådant nederlag

Ett av mina största nederlag i min husmorskarriär hände igår. Okej kanske inte ett av de största, värre saker har väl hänt. Men ni vet hur det är när allt verkar perfekt och så är det den där lilla lilla detaljen som gör så att allt skiter sig totalt. Jaja. Igår tillredde jag för första gången i hela mitt liv korv stroganoff, och det är gott, och en maträtt som jag inte ätit egentligen sedan jag flyttade hemifrån för sisådär 7 år sedan.. Allt gick enligt planerna, det såg ut som det skulle, det smakade som det skulle. Men när allt var färdigt och vi skulle till att äta fick jag frågan; du skalade väl korven?
Jag visste att det var något som var fel, för det kunde inte vara så enkelt. Till saken hör ju det att det inte var vanlig herkkulenkki-länkkorv som jag använde utan specialbyggd ugnskorv, vars skinn är ganska, vad ska man säga, hårt. Och när jag stod där och skar den i mindre bitar så slog tanken mig, borde jag skala korven? jag kom fram till att det behövdes knappast. Resultatet blev då detta; det smakade som det skulle, och färgen var röd och grann. Men när det  kommer till korven så hade vissa delar av skinnet rullat ihop sig själv under kokningen och blivit till små SKARPA serpentiner i såsen, och det skinn som fortfarande befann sig kvar på korvbitarna förde tankarna till ett ganska vanligt gummiaktigt preventivmedel som inte alls var trevligt att äta. Well, man lär sig av sina misstag och minns till nästa gång. Vad kan vi då konstatera av detta? Jo, skala korv vars skinn inte verkar naturtarmigt, för att undvika skinnflagor i stroganoffen. 

Och ovanpå allt detta googlade jag ordet "korv" och hittade denna bild från idiot.se 

Jag skulle hellre leva på borsjtj-soppa (uttalas bårsch, i alla fall i österbotten) i hela mitt liv än att ta in detta i mitt hus. Jag vet inte, men det är något med mat som har skrattande mun och pannlugg som gör mig aningen obekväm...

 

kan det vara sant?

Hörde en förvånande men även ganska tragikomisk nyhet på radioapparaten (ja, en äkta batteridriven radioapparat, ingen webradio här inte), som handlade om den största orsaken till varför det uppstår vattenskador i hyreslägenheter. Jag tror det gällde också främst studenter och unga människor. Föga förvånande faktiskt. Nåväl, orsaken är att efter att dessa framåtsträvande flitiga studeranden varit på en "blöt" krogkväll så kommer de hem och bestämmer sig av någon anledning för att gå och duscha, OCH SÅ SOMNAR DE I DUSCHEN och täpper till golvsilen och vips så har vi översvämning. Och vad ser då husbolagen som en eventuell lösning på detta problem som blir allt större? Jo, att installera två stycken golvsilar i badrummet, så att om den ena blir tilltäppt av sovande fyllesvin kan den andra fylla sin funktion i lugn och ro. En annan sak som också var ett problem var att folk har en tendens att lägga "främmande föremål" i toaletten. Många gånger har jag undrat; vilka är dessa föremål och varför försöker man spola ner dem i toaletten? Gamla kärleksbrev? Kläder? Diverse tekniska apparater som orsakar vansinnesutbrott när de inte funkar som de ska? 
Kanske det handlar om någon slags känsla av upproriskhet och att man är rebellisk om man får spola ner främmande föremål i toaletten när man flyttat bort från mami och papi till sin första lägenhet, när man hela livet fått höra att wc-stolen har man för att kisa och kakka i, och kanske lite spytta och spola ner gamla soppor och såser, men inga nallebjörnar eller sagoböcker får försöka spolas ner. Vad vet jag. Jag har aldrig haft något urge att spola ner konstiga saker i vessan, jag är också väldigt emot att spola ner mediciner och kan ibland få dåligt samvete när jag kissar efter att jag ätit mycket värkmedicin och vet hur mycket farliga ämnen som kommer ut i naturen. 
Nåväl. Vad kan vi då konstatera av detta? Kanske det vore dags att införa alkolås på duscharna i VOAS och Pikipruukkis lägenheter, bara för att undvika vattenskador eller drunkning. Skulle säkert spara mycket pengar som läggs ut på dyra renoveringar av vattenskador, för det är ju tyvärr sällan bara en lägenhet som drabbas, det kan ju bli många på en gång och det är inga billiga historier. För jag tror inte det är så billigt att installera en extra golvsil i duscharna heller, speciellt inte om det är av den absurda anledningen att folk är för fulla för att kunna hantera duschen ordentligt. 
Undrar om detta problem finns i något annat land än i Finland. 

Till Kärleken min

 

                                                        Bilden kommer från niotillfem

Du gör mig så otroligt lycklig, och jag vill bli gammal och bli gråhårig tillsammans med dej. Du kompletterar mej och jag trodde aldrig att jag skulle ha turen att hitta någon så underbar som du. Tack för att du finns, min älskade Smokey <3