vart försvann de?

Hörde en låt av Spice Girls på radion i morse, och de som känner mig sedan unga år vet att Spice Girls var en ganska lång tid ett av mina favoritband, så också Metallica. Hur som helst började jag fundera på alla dessa förbannat bra rockgrupper bestående helt eller delvis av kvinnor som bildades under tidigt 1980-tal, men som sedan bara glömdes bort. Band som Girlschool, Cheetah, The Runaways, Joan Jett and the Blackhearts, Rock Goddess, Patti Smith osv... Jävligt tuffa brudar som gjorde precis samma sak som männen under samma tid, sjöng rock ´n roll, tog plats på scenen, hade ofta enligt media vulgära uppträdanden och var ibland "för sexiga" för att få vara med i tidningar eller tv. Eller om vi säger som så, de fick vara med om de var sexiga OCH undergivna, men inte om de var sexiga och hade jävlar anamma. Jag googlade lite om de här olika banden, och förvånansvärt nog är det många av dem som fortfarande håller på med musik, vissa med nya band, vissa med solokarriärer och vissa har fortfarande att göra med en del av bandens originalmedlemmar. Något som jag då frågar mig är hur inte dessa kvinnor, talangfulla musiker som går sin egen väg aldrig haft samma status som t.ex Guns ´n Roses, Megadeath, Black Sabbath, Deep Purple osv osv. Även om deras musik låter långt ganska likadan är det sällan man hör att någon av de rockgrupper med kvinnliga medlemmar åka på världsturnéer och fylla hela arenor och gör att folk blir helt till sig, på grund av att de "orkar ta sig tid" för att komma och spela för oss. Gamla gubbar som man knappt vet fortfarande lever drar miljonpublik trots att biljettpriserna ofta är hutlösa. What´s the deal? Är det pga. det inte så starka stödet av varken media eller publik som gjorde att tjejerna valde att satsa på annat, eller är det så att de är nöjda med att få spela sin musik där det finns de som verkligen uppskattar den, att de helt enkelt inte har behov av att spela inför tusentals människor, bara för pengarnas skull?
Går vi lite framåt i tiden, till 1990-talet, fanns det fortfarande flera grupper bestående av tjejer som spelade bra musik. Spice Girls är ett band som jag tycker var en relativt bra förebild, eftersom de hade attityd och i alla fall under de första åren så fokuserades det inte på utseende, utan de hade budskapet att man duger som man är. Vilka andra band fanns? Sugababes, TLC, Girls Aloud, 4 None Blondes, Atomic Kitten, B*Witched, Destinys Child, All Saints... listan kan göras lång. Och jag tror detta var ett brytningsskede när det kommer till kvinnors position i musikvärlden, det var någonstans i slutet av 1990-talet som man kom på att man har svårt att klara sig som ung tjej i en värld dominerad av män (surprise) om man inte är sexig, lite dum, inte tar så mycket plats och sjunger om saker som inte egentligen betyder någonting. Den musik som spelas i radion ska inte kräva att man tänker, för om det blir för djupt så klassas låten som underground och inte till för den breda publiken. Någonstans här kastade tjejerna (Britney Spears, Christina Aguilera, Destinys Child) av sig kläderna och hölls kvar på listorna, medan de andra som fortfarande ville behålla lite av värdigheten tog ett steg tillbaka och gjorde som 80-talets rockgrupper; fortsatte med musiken i skymundan, där de får göra som de vill utan att bli styrda av media och ohälsosamma kvinnoideal.
Hur ser det ut idag då? Försöker komma på ett band som består av mer än två kvinnor, kan inte komma på några förutom Cookies and Beans (som kanske spelar mer country än rock) och Sahara Hotnights (vet inte om de spelar mera). Det finns starka kvinnor i dagens musikbransch, men konstigt nog så handlar oftast allt de sjunger om män. Män som lämnat dem, män som har en annan, män som inte älskar dem tillbaka, män de aldrig kommer att få. Jag saknar det där lilla extra, det där med att våga ta lite plats och sparka gubbarna i skrevet med musik som visar lite ärlighet och framförhållning.
Ett band som jag har höga förhoppningar om är Barbe-Q-Barbies, ett finskt/finlandssvenskt band som har lite liknande sound som åttiotalets rockband.

Och visst finns de, rockgrupperna med kvinnliga medlemmar, tack vare Youtube hittar man dem efter lite letande och på det viset får de kanske en större publik än vad de hade fått för 5-10 år sedan.

Här har vi Black Belles, tuffa tjejer med attityd. Dock har Jack White ett långt finger med i spelet här, men de förtjänar ändå all respekt.

Och till sist ännu ett finskt band vid namn Bitch Alert. Jag vet inte om dessa spelar längre, men jag lyssnade mycket på dem under mina tidiga tonår.

Det finns många bra kvinnliga musiker idag, och de borde verkligen få en chans att visa vad de går för, utan att bli bedömda efter utseende, åsikter eller attityd, utan bli bedömda efter sin musik, vilket det egentligen sist och slutligen handlar om.

Sist ett citat av Lindsay Hammond, en av de två systrarna som var frontfigurerna i Cheetah. Citatet är taget ur en intervju som gjordes år 2006, den som är intresserad kan läsa den här .

“Never let anyone talk you out of your dreams and keep believing in yourself. The world is what you think it is and you are the only one who can create your future. There is enough room for everybody as an individual on this planet, despite what our governments and other people would have us believe.”

i år kanske det verkligen sker...

... vadå? undrar ni antagligen nyfiket... Jo, det här!

Och hur många år har jag inte väntat på det här? Jag längtar redan, för jag tror det kommer att bli en av de bästa midsomrarna hittills. Villaliv i all ära, men man ska inte vara rädd att testa nya saker. Innan veckan är slut ska det vara bokat och klart, så det inte blir något som rinner ut i sanden... Och vilket av banden ser jag mest fram emot att höra? Typ allt, men främst Nikki Hill, för hon är så cool.

god damn how frääsht

Igår fotograferade jag familjens middag. Dels för att få visa upp det åt er och ge intrycket av att vi lever ett förbannat hälsosamt liv, och för att kolla om jag kan fota mat "på ett snyggt sätt". So here it comes:

Sallad med kikärter, ruccola, äpplen och körsbärstomat + räk-ägg-avocadojox

 Tillverka två hårdkokta ägg, och hacka smått. Gröp ur avocadoköttet från 2-3 avocados beroende på hur hungrig du/ni är. Mosa ihop ägg och avocado, lägg till ca 4 dl skalade TINADE räkor, släng i några matskedar majonäs och 1-2 dl turkisk yougurth (craime fraishe går också bra om man har sånt hemma), höfta i en skvätt citronsaft, lite paprikapulver, salt och peppar. Arbeta ihop allt till en röööro och om man vill kan man använda avocadoskalen som skålar. På rostat bröd är detta också en höjdare!

Det här är en vanlig jävla sallad med en extra modifiering bestående av förkokta kikärter, äppeltärningar och ruccola. Häll på lite grynost, olivolja, balsamvinäger och ev salt och peppar

När Lillan kom in i köket för att inspektera kvällens middag utbrister hon "ska int vi få na rikti mat idaa??", vilket  visar på hur ofta jag gör fräscha vegetariska (minus räkorna då) middagar. Men gott var det i alla fall, och mätt blev man.

Karantänen har fortsatt hela veckan. Tillbringade hela onsdagen på hvc, slapp in till läkaren 2 h efter bokad tid (oh smedsby hvc how i love uuu) och då kunde det konstateras att Lillan hade början till lunginflammation i ena sidan och öroninflammation i båda öronen. Så en veckas antibiotikakur ska förhoppningsvis reda upp det hela. Hon har redan blivit piggare och mer som sig själv. För mig var det helt ofattbart att hon hade tålamod att vänta på samma plats i 2 h innan vi slapp in till doktorn, utan att riva hela stället. Hon var riktigt Lotta-på-bråkmakargatan när hon charmade alla andra som väntade också. Hade en djup diskussion med en kvinna vars man skulle hämta ut en apparat som gör att man snarkar mindre när man sover, Lillan tyckte det var mycket intressant och frågade om han snarkar mycket, och slutsatsen av diskussionen blev att "jag tror alla gubbar snarkar". 

I dag ska också bästaste Nina komma hit och vi ska försöka oss på att få några röda slingor i håret. Hoppas det funkar för jag behöver verkligen lite uppmuntran efter att ha varit fullständigt asocial hela veckan. 

Radiointervjun jag gjorde sändes ju annars i tisdags, det går säkert att lyssna på det på Arenan i efterhand, det sändes i Jouren typ 10.15. Själv hörde jag bara typ halva och det räckte bra. Är inte tillräckligt van att höra min egen röst på radio (kan inte fatta att jag låter så där.. dov?) så jag blir generad och vill själv inte höra på det. Men det lilla jag hörde var jag nöjd med. Och det är ju bra. 

Lite fiilismusik åt er fredagen till ära. Wanda Jackson, kvinnornas kvinna!

Trevlig fredag åt er alla!

kunde inte ha sagt det bättre själv.

Läs och begrunda, ni som envisas med att säga att feminismen strävar efter att ge kvinnorna en ställning där de får bestämma över männen. Feminism handlar om jämlikhet mellan könen och inget annat, for god sake.

Skyll inte på feminismen

rapport från sjukstugan

Sedan 13.30 igår har jag och Lillan befunnit oss i karantän och inte satt näsan utanför dörren (jag var ute efter posten idag och det tog väl typ 2 minuter så det räknas inte). Lillan har blivit sjuk igen och stackaren gör inget annat än hostar. Ska till hälsostationen i morgon och kolla så det bara är en övergående flunsa och inget annat. Vad har vi gjort idag då? Vi har flytt in i Astrid Lindgrens värld och tittat på pippi på de sju haven, madicken på junibacken och lite barna i bullerbyn (fyfan vad jag hatar den "nya" versionen från 80-talet, den äldre är mycket bättre där ungarna inte pratar alls utan bara Lisa eller what´s here name berättar. Men det beror väl på vad man har växt upp med). Lillan tyckte inte heller om bullerbybarna så de lämnades åt sitt öde. Annars är jag väldigt fascinerad av Astrid Lindgrens sagor som i de här fallen blivit film, alla miljöer är så fina och barnen är inget annat än barn. I Madicken är det så bra när farbror Nilsson är full ganska ofta, men inget ser något större problem i det, för det är bara sådan han är. Lotta på bråkmakargatan är en riktig liten skitunge och trotsar mest för jämnan, men vilka ungar gör inte det? Och pippi är nog den jag gillar allra mest. Vilken brud alltså. Och varje gång jag ser Pippi på de sju haven så tänker jag på min morfar, och det högst antagligen eftersom han har ett förflutet som sjöman. Speciellt när de är i hamnstaden där pippis pappa är tillfångatagen passar miljön in så bra i de lilla man fått höra av morfars sjömansberättelser från förr. Alla ungar borde få växa upp med Astrid Lindgren, både i bokform och på film, för den kvinnan visste vad hon talade om.

 

Annat då? Jag funderade en stund om jag skulle skriva om det här eller ej, men jag får väl lov att slänga in en kommentar. Jag är ganska känslig för ord som används fel, eller ord som tas från ett annat språk och formas om och används på ställen där det bara låter FEL. Finlandssvenskar är expert på att göra sådana här saker. Första ordet jag kommer att hata idag är "rumpvinter". Jag minns för ett år sedan när diskussionen gick het på radio Vega huruvida det finns ett svenskt ord för "takatalvi" (betyder typ att man tror det är vår och så kommer en snöstorm utan dess like, som ett bakslag). Och jag minns hur det där ordet rumpvinter dök upp men till all lycka försvann i glömskan och jag trodde det hela var överstökat. Tills för någon dag sedan, då jag till min förskräckelse hörde en av redaktörerna för radio Vegas morgonprogram använda ordet rumpvinter HELT SERIÖST! "Ja, vi har nog rumpvinter att vänta men snart ska nog våren vara här.." eller något dylikt. WTF!? Hur kan man som seriös och professionell radiopratare använda sig av ett sådant uttryck? Dör vi finlandssvenskar om det används ett finskt uttryck som alla ändå vet vad det handlar om? Någon gräns får det vara. Om det skulle ha varit ett sakligt ord som låter bra i tal skulle det ha varit en annan sak. Men rumpvinter? Det låter ju som någon konstig sjukdom man kan få i armén eller något. Härregud. 

Och så har vi ord nummer två, tamtadamm! "Traumor". Jag tror den korrekta benämningen är trauman (alltså till exempel psykiska problem som orsakats av någon jättejobbig händelse i livet). Hej hej, här kommer vi finlandssvenskar och finlandssvenskifierar ett redan existerande ord. "Jag får sådana traumor av sådant där".. typ. Alltså sådant där får mig att vilja sjunka genom jorden och dö av skam över det finlandssvenska språket. Använd ett korrekt språk, ni som har stor del i hur folk använder språket! Nu kom jag också på när x3m-redaktörerna för några år sedan envisades med att använda "nej" istället för "inte". "vill du ha kaffe eller nej?" "Ska jag åka dit eller nej?" Men det har de som tur slutat med nu. Eller så är det jag som hör mindre på x3m nu för tiden och märker inte att det används...

Och så lite inspiration till sist. 

bilder från rockabilly worldwide, tumblr, sadmanstounge och google.

fanfarer och trumpeter!

Nu gott folk ska ni få se bilder från vårt o-photoshoppade liv. Kanske inte så många nu till att börja med, men några. Tömde systemkameran på ca 500 bilder just och efter många om och men och arga utbrott på min dator som inte läste minneskortet (såna gånger är det jävligt bra att ha en extra dator) så har jag nu fotona på min dator. Det finns bilder ända från i höstas, så de är ju inte riktigt up-to-date, men jag tog några "vårbilder" när jag kom från staden idag, så dem ska ni få se. Håll till godo.

 det som göms i snö kommer upp i tö. fint med plåtbitar bredvid trappan, barnvänligt också.

 Hej du lilla lök

 Se där kom de fram också, efter att ha varit begravda sedan jul.

 Hitta komponenter till vår f.d grill. Det finns i alla fall två delar på den här bilden. Tror vi får köpa en ny i år.

 Vi har firat påsk också, lite i alla fall. (tycker synd om strumpan på golvet, den ser väldigt ensam ut.)

 Finaste påskgräs-skålen ever, hand-made av Lillan. Dock är det nog mitt fel att den är så tunnhårig.

 "Massakern i hönshuset" kallar jag detta konstverk. Och nej, jag har inte gröna fingrar. (kan inte avgöra om det är gräs eller hårstrån som ligger över kanten till vänster)

 Ett annat mästerverk av Lillan. Hon har verkligen pysseltalang. Sötaste häxan!

 Också ett av mina favvo-påskpynt som jag (surprise) fått av min mormor. Skulle vara intressant att veta vilka mediciner upphovsmakaren till denna intressanta tingest har gått på under skapandets gång. Typ LSD.

 En bild från i höstas när jag och Smokey var ute och cyklade. När vi cyklade efter den här vägen och kom till en återvändsgränd var vi nära att ta ut skilsmässa, men det gjorde vi inte. Kom överens om att aldrig mer cykla den där vägen, ever.

 Jaja, där flög de iväg och ännu har jag varken sett eller hört att de är på väg hem igen.

 Bästaste (och mest allmänbildade) familjen man kan ha :)

Ber om ursäkt för detta. Av 50 försök var detta det bästa jag kunde åstadkomma, men ni fattar ju ungefär hur de ser ut, brillorna. Intressant hårfärg har jag också. "Utväxt is the new black" eller "Faiding in to råttfärg" kallar jag den. Hur lyckas folk fotografera sig själva och se bra ut? Det är ju svåraste som finns. Måste tränas. Och jag måste färga håret. Jisses. 

Så. Där har ni några bilder att roa er med. Ska försöka bli bättre med det i framtiden. I promise.

Radiointervjun gick bra, över förväntan faktiskt. Brukar alltid trassla in mig i mina egna resonemang och inte komma med något vettigt alls när det gäller sådant där. Men den här gången tror jag det lyckades ganska bra. Kan dock hända det finns en del saker jag måste förtydliga som jag kom att tänka på när jag for hem, men det gör jag i så fall efter inslaget som sänds nästa vecka. Så det inte blir missförstånd oss jänkarvänner emellan. 

Nu ska jag börja stöket med fredagsmyset (ställa mig i köket m.a.o.) och invänta fästmannens hemkomst för att senare ikväll få ta ett glas fredags-vin och sedan somna på soffan kl 22. :)

det river och sliter

Våren alltså. Vet inte hur många gånger jag ska skriva om den här förbannade våren, men nu känns det som det händer något. Yeah Right. Har varit lugnare än i graven här på sistone. Anledningen är väl för att jag inte haft lust eller orkat blogga. Har inte haft något att skriva om egentligen. Det brukar väl vara så när man mår bra, och har mycket annat att tänka på än att blogga om meningslösa saker. (Det började just ett till intelligent program på Tv3 nu. Tonårsbossen. No comments.)
Våren gör sig påmind och jag vill börja gräva i jord och odla saker, plocka fram trädgårdsmöblemang och göra fint i trädgården. Newsflash: Här finns varken jord att gräva i eller en trädgård att plantera saker i. Trädgårdsmöblerna har stått ute hela vintern och det närmaste man kommer uteplats är väl mini-terrassen som är byggd bredvid ett massivt berg av byggavfall. Jag börjar rent ut sagt bli less på att bo här, jag vill ha en gård och gräsmatta, träd och blommor. Så om någon vet om något hus som hyrs ut eller ska hyras ut i solf-området kan de ju give me a shout, för den här lägenheten börjar verkligen bli för liten nu.

Har något annat spännande och världsomvälvande hänt? Nej. Förlovningsringarna fick vi på skärtorsdagen och nu har det blivit en vanesak att alltid ha den på, även om det kändes konstigt i början när man annars inte bär ring. Igår var jag också och hämtade ut mina glasögon jag beställde för några veckor sedan. De var skitsnygga och det är helt sjukt hur annorlunda världen ser ut nu när man ser saker på långt håll. Måste väl engagera mig att ta en bild hur jag ser ut i dem, de passar mig bra eftersom de är lite retroish och ganska stora :D :D

Och imorgon ska jag vara med i radio också. I ett inslag om tjejer som tycker om amerikanska bilar (uuuh) i radio X3M´s Jouren. Ska bli kul. Vet inte vad de vill ha fram med det egentligen, antagligen ska det väl funderas kring hur det är att vara tjej med ett intresse som främst associeras med män. Brukar vara så. Vad ska man säga om sånt? Jag har aldrig tänkt på hur "det är" att ha intressen som främst tilltalar män. Så är det bara. Beror väl på att man uppfostrats bra, att man lärt sig att man kan göra vad fan som helst oavsett om man har snippa eller snopp. Huvudsaken folk fattar att jag inte väljer att vara intresserad av något bara för att make a statement eller försöka bevisa något för någon, utan för att det tilltalar mig. Nåja. Får väl skriva ihop ett feministiskt försvarstal till alla jänkarälskande kvinnors fördel. Or not.

                                                         Sommar kom. Jag behöver dej.

framgooglad bild